Skip to content

Ja, jag fotar blommor! Än sen då?

29 juni, 2010

Efter att ha vandrat omkring och fotat blommor på Sveaborg för några dagar sedan, lämnade tanken om konstnärligt botaniskt foto att gro i bakhuvudet. Idag hade jag än en gång möjligheten att avvara en halvtimme eller så för att släpa ut kamerautrustningen på bakgården. Inledningsvis hade jag slutprodukten som mål, detta gäller förstås nästan alla gånger jag har fram kameran. Men allteftersom jag gjorde inställningar och justeringar, märkte jag hur kul just det var. Experimenterandet. Och det var där jag blev övertygad om det optimala sättet att lära sig fototeknik: botaniskt foto. Här följer motiveringen:

  • Tiden. Någon brådska finns inte. Växten försvinner inte. I lugn och ro kan jag sjunka in i olika kompositioner och exponeringar. Vill jag trixa med skärpedjup får jag väldigt påtagliga resultat genom närbilder, det är bra övning för att förstå bländarens betydelse. Olika metoder för ljussättning kan testas utan att en modell blir nervös och leenden stelnar. Jag kan testa olika slutartider, reflektorer och blixtinställningar. Återigen: bra övning utan jäkt. När man tänker närmare på saken så är detta sätt att fota ganska nära det meditativa, lite zen…
  • Det estetiska. Blommor är för det mesta fina. Det är väl därför man köper blommor för att ge bort åt nån man tycker om. Att fota vackra saker är, åtminstone till en början, det som de flesta hobbyfotografer vill göra. Det är klart att sen då bitterheten och det cyniska växer fram så ändras motiven. Men att fota växter är ganska harmlöst och tillfredsställer dessutom en stor publik. Och för att utvecklas krävs interaktion.

Så, det var lite kort om varför det är så tillfredsställande att fota växter. Växter är ju inte speciellt häftiga eller dramatiska. De besitter sannerligen inte x-faktorn, som dagens mediakonsumenter trånar efter.

Ja, lite om tekniken ännu. Lensbaby 3G fäst i Nikon D80, fäst i Manfrottos  488RC2, fäst i Manfrottos 055XPROB. Reflektorn jag använde var så avancerad som en vit paffbit jag hittade i skåpet. För andra än mig själv är de tekniska specifikationerna ganska oväsentliga. Ett färdigt recept kanske ger ett liknande slutresultat som bilderna ovan, men det ger inte samma tillfredsställelse som att själv upptäcka och skapa.  Oj, vad jag nu blev fotofilosofisk. Borde kanske byta bransch.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: